Välkomna att följa min otid. På världens bästa barnteater, BUS, fanns det framtid. Och baktid. I bageriet stod bagaren med mjöl på näsan och bjöd på bröd. Om det finns baktid, finns det inte då en massa annan tid? Tid som inte riktigt syns. Som otid. Det, tänker jag, måste ju vara det som är min tid. Den lilla tid på dygnet som blir kvar. Tid som inte jobbet ska ha. Inte barnen. Inte hemmet. Inte maken. Ingen annans tid. Bara min tid - OTID!
lördag 24 september 2011
Ett sticktips om dagen - är bra för själen :-)
Har ni sett den här fantastiska sajten? Man blir glad bara man tänker på att det finns snälla människor därute som vill göra min dag lite gladare.
Puss till er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar