Välkomna att följa min otid. På världens bästa barnteater, BUS, fanns det framtid. Och baktid. I bageriet stod bagaren med mjöl på näsan och bjöd på bröd. Om det finns baktid, finns det inte då en massa annan tid? Tid som inte riktigt syns. Som otid. Det, tänker jag, måste ju vara det som är min tid. Den lilla tid på dygnet som blir kvar. Tid som inte jobbet ska ha. Inte barnen. Inte hemmet. Inte maken. Ingen annans tid. Bara min tid - OTID!
söndag 4 januari 2015
Viloår - nystart 2015
Bloggen har fått vila ett år. Men i år hoppas jag kunna lägga upp allt jag gör. En nystart alltså, vi får se hur det går.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar